EUROPA SOM GLOBAL STORMAKT

Revolutionärer över hela Europa utmanade de aristokratiska privilegierna och den traditionella ordningen. Revolutionerna 1848–1849 var särskilt viktiga milstolpar i kampen för lika villkor, självbestämmande och mänskliga rättigheter – mål med stor genklang även i vår tid.

Franska revolutionen 1789 var en vändpunkt i Europas historia. Dåtidens politiska system underminerades när slagorden "frihet, jämlikhet och broderskap" svepte över kontinenten. De franska revolutionärernas stormning av fängelset Bastiljen i Paris den 14 juli 1789 har blivit en känd symbol för motståndet mot korrupta styren och aristokratiska privilegier.

Legender, myter och ett ärorikt förflutet blev viktiga element för de nationella rörelserna när den nationella identiteten skulle skapas – en identitet man föreställde sig som unik och åtskild från andras. Flaggor, nationalsånger och symboler var bara några av de grepp som de nationella rörelserna använde för att uppnå dessa mål och stärka den egna självbilden.

Arbetstagarna på 1800-talet var lönearbetare utan vare sig rättsligt eller socialt skydd. De arbetade och levde ofta under hemska förhållanden. Först i slutet av århundradet förbättrades deras situation genom att rösträtten infördes gradvis.

Industrialiseringen och införandet av mekaniserad tillverkning förändrade arbetsvillkoren helt och hållet för människor över hela Europa.

Originating from the French language, the word bourgeoisie describes a new social category of people who emerged out of the changes in society brought about by the Industrial Revolution. Economically independent, educated and gaining political rights, they were the driving force behind economic and political changes.

Järnvägen förändrade det europeiska landskapet med tunnlar, viadukter och broar förbi hinder som tidigare varit oöverstigliga. Den då längsta tunneln i världen öppnades 1882 i och med färdigställandet av den 15 km långa Sankt Gotthardstunneln, som knöt samman norra och södra Europa. Med järnvägen kom kollektivtrafik och turism.

Telegrafen möjliggjorde nära nog omedelbar kommunikation över stora avstånd. Ett brott begånget i en stad kunde snabbt rapporteras till en annan; samma sak gällde världsmarknadspriserna på råvaror. Undervattenskablar gjorde kommunikationen global.

Rivaliteten mellan nationerna och de internationella spänningarna mot slutet av 1800-talet blev uppenbara under världsutställningen 1900, där krigsvapen och kolonialbyar visades upp. Sådan rivalitet skulle dramatiskt komma att forma det nya seklet.

Deltagarna i Berlinkonferensen (1884–1885) fastställde grundprinciperna för uppdelningen av den afrikanska kontinenten mellan Europas makter, utan att afrikanerna själva fick komma till tals. I slutet av år 1900 fanns det bara tre självständiga stater kvar. De europeiska makterna skulle även komma att dela upp Asiens karta.

Ny europeisk teknik förde med sig hjälpmedel som exempelvis maskingevär, som hade stor del i kolonialismens framryckning. Trots sitt numerära övertag hade den inhemska befolkningen inte mycket att sätta emot ett vapen som sköt 50 gånger snabbare än ett vanligt gevär.

Även inom Europas gränser ansågs vissa folkslag vara rasmässigt “mindre utvecklade” än andra. Enligt sådana rasistiska teorier handlade det vanligtvis om folk i Europas geografiska och sociala utkanter som ofta betraktades som förfäder till de mer högtstående raserna i 1800-talets Europa.