FORMANDET AV EUROPA
Vad är Europa? Geografin lär oss att Europa aldrig har varit ett klart definierat område. Kontinentens namn kommer från den antika grekiska myten om Europa, en berättelse som likt historien själv har tolkats på nytt genom tiderna utifrån olika synvinklar.
Europa beskrivs genom sina bedrifter och traditioner, men vad är det som skiljer den från andra världsdelar? Kan vi hävda att vi har en gemensam europeisk historia när historien har påverkat folk på olika sätt? Kan vi hitta någon minsta gemensam nämnare, en europeisk minnesreservoar?
EUROPA KARTLÄGGS
Var börjar Europa, och var slutar det? Sedan urminnes tider har Europa beskrivits som en skarpt avgränsad enhet – formad av sin kultur och historia – men geografiskt är ändå Europa och Asien en enda kontinent.
Det europeiska intresset för kartor och kartritning har en lång och brokig historia som sträcker sig ända tillbaka till det antika Grekland och Rom. Upptäckten av sjövägarna till Nord-, Central- och Sydamerika på 1400-talet förändrade inte bara européernas syn på den värld de kände till, utan också hur de såg på sig själva.
Verk av antika geografer som Klaudios Ptolemaios (ca 90–170 e.Kr.) ger oss en inblick i hur den värld de kände till såg ut. Bara delar av Europa, Asien och Nordafrika finns återgivna. Ptolemaios använde ett koordinatsystem för att lokalisera olika platser. Hans kartor förblev grunden för europeisk kartografi även efter 1400-talet.
Medeltidens kartor gjorde ofta avkall på geografisk exakthet till förmån för kristna budskap och kristen symbolik. Under renässansen representerades kontinenten Europa av jungfru Maria. Det var ett uttryck för dess kristna identitet.
Vår världsbild bestäms ofta av var vi bor. På världskartor som ritats utanför Europa framgår detta mycket tydligt: Vår världsdel förefaller helt plötsligt avlägsen och liten.
MYTEN OM EUROPA
Europa, en mytisk prinsessa från Fenicien – dagens Libanon – bortrövas av den grekiske guden Zeus, som uppenbarar sig för henne i form av en vit tjur. Han faller för hennes skönhet och tar henne till ön Kreta.
Namnet Europa har varit knutet till denna myt från antiken fram till våra dagar. Det dyker upp i konst, litteratur, religion och politik, där historien och bilderna ofta omtolkas för att spegla dagsfrågorna.
I den grekisk-romerska världen var bilden av Europa ridande på Zeus rygg ett återkommande motiv på keramik, väggmålningar och mosaik. Exporten av grekiska vaser bidrog också till mytens spridning.
Myten om Europa har ofta utnyttjats för att kommentera europeisk politik. Sådana representationer omfattar allt från de paneuropeiska strävandena under tidigt 1900-tal till de förödande krigens fasor och våld.
Nyare tolkningar av myten om Europa ser den som en symbol för kontinentens enande. Den har återgetts som vattenmärke på sedlar och använts för att illustrera politiska sakfrågor, som eurokrisen.
EUROPAS KULTURARV
Vad binder samman vår världsdel? Vad kan vi kalla vårt europeiska kulturarv?
Europa är mer än bara summan av våra nationella historier, men är det en civilisation och en kultur med särskilda traditioner och värderingar som uppstått under historiens gång?
Det finns grundläggande företeelser som är europeiska från början och som spridits över kontinenten. Kan dessa betraktas som utpräglade kännetecken för en europeisk kultur? Om så är fallet, vilka delar av detta europeiska kulturarv ska vi bevara, vad vill vi förändra och vad bör vi bestrida?
Från sitt ursprung i Mellanöstern spreds kristendomen över Europa. Den fick ett enormt inflytande och blev en grundläggande del av ”västvärldens” civilisation. Värderingar, traditioner och kultur återspeglar än i dag Europas långa kristna arv.
1700-talets ”upplysningstid” utgjorde en vattendelare i Europas kulturella och politiska utveckling. Det var en period som betonade förnuftets och det rationella tänkandets värde och gav inspiration till en dramatisk utveckling inom vetenskap, filosofi, samhälle och politik.
Demokrati är ett statsskick som ger medborgarna självbestämmande och där politiska beslut fattas av majoriteten av folket. Det var först på 1900-talet som de europeiska demokratierna utökade rösträtten till att omfatta alla vuxna medborgare.
MINNET
Om vi minns det förgångna, kan vi då undvika att upprepa våra misstag? Minnet anses vara oundgängligt. Vare sig det gäller individer eller olika samhällsgrupper är minnet en förutsättning för lärande och självkännedom.
Men minnet är något mycket komplicerat. Det är selektivt och går hand i hand med glömskan. Våra minnen är en viktig del av historien och präglar i hög grad vårt nu och vår framtid. Hur vi minns en och samma historia förändras hela tiden.
Minnet är subjektivt och påverkas stort av omständigheterna. Anne Frank, den unga judiska flickan som höll sig gömd i Amsterdam under den nazistiska ockupationen, skrev en dagbok som blivit världsberömd. Den här typen av vittnesmål, som ger historien ett ansikte, kan ibland berätta mer om det förflutna än historieskrivningens analyser.
Minnet beror på det historiska sammanhanget. Ibland kan det vara en drivfjäder för hämnd, andra gånger bereder det vägen för försoning. Detta mycket symboltyngda ögonblick under ett högtidlighållande av första världskriget med François Mitterrand och Helmut Kohl markerar slutet på den historiska fiendskapen mellan Frankrike och Tyskland.
Minnet kan manipuleras i syfte att utradera och undergräva. Att ”retuschera bort” vissa personer från historien har varit utmärkande för totalitära regimer. Efter att ha hamnat i onåd hos Josef Stalin efter 1929 togs Lev Trotskij och Lev Kamenev bort från detta berömda foto av Lenin under ett anförande.