Historia skrivs: Dokumentation av covid
Pandemin dokumenteras över hela Europa
I början av 2020 startade Europeiska historiens hus ett projekt för att samla in vittnesmål om livet i Europa under coronapandemin, med fokus på företeelser som solidaritet, hopp och gemenskap. Gallerierna nedan visar olika föremål som dokumenterats och donerats till vår samling.
Ett urval av dessa ställdes ut i Fablernas rum på museet från juni till december 2020.
Regnbågsbanderoller: ”Allt kommer bli bra”
I Italien började folk tillverka banderoller med regnbågar och det optimistiska budskapet andrà tutto bene (”allt kommer bli bra”). De hängde ut dem från sina fönster och balkonger och skickade kollektivt budskapet om att tänka positivt i en svår situation. Det är en spegelbild av det kantonesiska uttrycket jiayou, ”ge inte upp”, som kunde ses i Kina där pandemin slog till först.
Regnbågsbanderollerna spred sig över hela Europa och budskapet blev en av de mest kända fraserna förknippade med coronapandemin.
Norduniversitetets forsknings- och utbildningscentrum samlade in pengar för att hjälpa sjukhuset i Baia Mare i Rumänien. Frivilliga fick ihop pengar till tillverkningen av 310 munskydd, dekorerade med det här klistermärket, och två respiratorer.
Pandemins gränser
Rörelsefriheten fick sig en rejäl törn under nedstängningen. Bortglömda gränser väcktes till liv och många européer skildes från sina anhöriga. Invånarna i gränsstäder reagerade med kreativitet, konstverk och tysta protester mot inskränkningarna av sin rörelsefrihet.
I mitten av mars 2020 restes ett metallstängsel som delade av grönområdet nere vid sjön som är gemensamt för den tyska staden Konstanz och schweiziska Kreuzlingen. Snart följde en tyst protest mot gränsstängningen. Alla som var berörda eller ville delta av solidaritet uppmanades av organisatörerna att tänka ut något som de kunde ta med till stängslet: ett foto, ett brev, ett lås eller något annat kreativt. Uppmaningen löd: ”Ta bara med positiva saker. Inga provokationer och inget skräp.”
Den 20 mars 2020 genomfördes en spontan aktion över den polsk-tjeckiska gränsen. Städerna Cieszyn and Český Těšín, som i vanliga fall binds samman av broar över floden Olza/Olše, blockerades av gränskontroller. Som reaktion på detta tillverkade en grupp polska och tjeckiska invånare banderoller på båda sidor om floden med budskap om hur mycket de saknade varandra.
Grundläggande rättigheter under nedstängningen
Nedstängningarna över hela Europa medförde ibland en inskränkning av grundläggande rättigheter. Men människor hittade nya sätt att göra sina röster hörda.
I april 2020 var Polen i färd med att rösta igenom en lag som skulle kriminalisera abort och sexualundervisning. De svarta paraplyer som blivit en symbol för kampen för kvinnors rättigheter i Polen kunde inte användas i fysiska protester den här gången. I stället gick demonstranter ut med sina paraplyer och ställde sig i kö utanför en livsmedelsbutik – den enda allmänna plats där det fortfarande var tillåtet för flera personer att samlas samtidigt. Andra demonstranter höll upp svarta paraplyer och skyltar på sina balkonger och i sina fönster. Till slut ställdes omröstningen om anti-abortlagen in.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Kreativt svar
Att skapa och ta del av konst blev en viktig del av tillvaron under nedstängningen. Barn och vuxna uttryckte en mängd känslor genom teckningar, dikter eller musik. Genom skol- och studieprojekt dokumenterade de sin vardag. Andra konstverk skapades till stöd för vänner eller familjemedlemmar.
”En av de vanligaste effekterna av covid-19-sjukdomen är andfåddhet och andningssvårigheter, men sjukdomen har orsakat kvävning även i många andra aspekter av livet. [...] åtskilliga grundlagsfästa mänskliga rättigheter har tryckts ned i många europeiska länder under coronakrisen, och detta har orsakat social kvävning för tusentals medborgare.” Anna Vasof
Coronavirus, Coronavirus, vi rengör allt med sprit,
från Kina har du kommit hit.
Coronavirus, Coronavirus, till Gud ber världen varje dag,
instängd är även jag.
Coronavirus, Coronavirus, läkarna jobbar på,
tur vi har dem ändå,
guld ska de få!
Coronavirus, Coronavirus, vi tvättar händerna i dag,
så vi kan kramas om ett tag.
Kronan som sitter på virusets huvud kommer från ordet ”corona”, som betyder just krona på italienska.
Sara Roloff, en schweizisk kvinna som bor i London, delade med sig av sin historia om kampen mot covid-19 i form av en dagbok. Leon (9 år) och Felix (6 år), söner till Saras vän från Belgien, ritade den här teckningen för att uppmuntra henne att kämpa på. Den här bilden och Saras berättelse blev ett sätt att förklara viruset för barn och andra som ville hjälpa någon som gick igenom samma kamp och lindra oron.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Vårdpersonalen: de nya hjältarna
Ända sedan starten på coronapandemin har vårdpersonalen stått i frontlinjen. På sjukhusen, liksom i vårdsektorn i stort, har många anställda betalat med sina liv, ofta på grund av otillräcklig skyddsutrustning. Sjuksköterskor och läkare skildras bokstavligen talat som de nya superhjältarna i vår problemfyllda tid.
I Rumänien kom en kommunikationsbyrå på idén att framställa dem som helgon och gudar med inspiration från olika religiösa ikonmålningar (och väckte en del religiösa ledares vrede på kuppen).
Även som hjältar eller helgon kunde sjukvårdspersonal bli föremål för folks rädsla och misstro. I flera europeiska länder rapporterade media om hur vårdpersonal diskriminerades eller till och med attackerades, till exempel av grannar som var rädda för att bli smittade. Lyckligtvis vägdes sådana händelser ofta upp av stöd- och solidaritetsyttringar.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Även som hjältar eller helgon kunde sjukvårdspersonal bli föremål för folks rädsla och misstro. I flera europeiska länder rapporterade media om hur vårdpersonal diskriminerades eller till och med attackerades, till exempel av grannar som var rädda för att bli smittade. Lyckligtvis vägdes sådana händelser ofta upp av stöd- och solidaritetsyttringar.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Även om de mest framförde tack till alla människor som stöttade dem genom olika aktioner så gick vårdanställda över hela kontinenten också ut i massprotester mot bristen på skyddsutrustning, som gjorde dem extremt sårbara för viruset.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Solidaritet i praxis
Coronakrisens utbrott kommer bland annat att bli ihågkommet för hur svårt det var att få fram skyddsmaterial, inte bara för allmänheten utan även för vårdpersonal. Brist på munskydd, dräkter och annan skyddsutrustning orsakade dramatiska situationer i många europeiska länder. Över hela kontinenten inspirerade nöden människor att ta saken i egna händer och hjälpa till som frivilliga för att få bukt med situationen så snabbt som möjligt.
Över hela kontinenten har bristen på skyddsmaterial inspirerat människor. När medicinska förnödenheter som skyddsutrustning och respiratorer blir en bristvara, då kliver ägare av 3D-skrivare in och producerar snabbare och billigare versioner som räddar liv. Upptäck några exempel på solidaritet, gemenskap och kreativitet i kampen mot pandemin.
När medicinska förnödenheter blev en bristvara började ägare av 3D-skrivare över hela Europa tillverka billigare versioner, som sedan snabbt levererades till vårdpersonalen.
Den bulgariska designstudion Love 2 Design gick med i initiativet #ЗАДОБРОТО´ (#FÖRDETGODA). Här var det många entusiaster som tillverkade ansiktsskärmar till vårdpersonal i frontlinjen.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Sjukhus- och vårdhemspersonal led brist på skyddsdräkter. Människor med de nödvändiga färdigheterna erbjöd sig att hjälpa till och lyckades ofta tillverka enorma kvantiteter av sådana plagg.
I Madrid gick en grupp volontärer samman och började sy skyddsdräkter. Många privatpersoner, ofta äldre, som hade en symaskin hemma gjorde också en insats. De samordnade produktionen och distribuerade dräkterna med ett hjärta som logga till sjukhus, polisstationer, brandmän och myndighetspersonal.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Sjukhus- och vårdhemspersonal led brist på skyddsdräkter. Människor med de nödvändiga färdigheterna erbjöd sig att hjälpa till och lyckades ofta tillverka enorma kvantiteter av sådana plagg.
I Madrid gick en grupp volontärer samman och började sy skyddsdräkter. Många privatpersoner, ofta äldre, som hade en symaskin hemma gjorde också en insats. De samordnade produktionen och distribuerade dräkterna med ett hjärta som logga till sjukhus, polisstationer, brandmän och myndighetspersonal.
Donerad till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Munskydd var en bristvara överallt trots att de behövdes för sjukvårdspersonal som arbetade med covidpatienter. I flera europeiska länder tog många människor spontant och i en anda av solidaritet egna initiativ och satte igång att tillverka hemmagjorda tygmunskydd för eget bruk och för att dela med sig till andra, trots att vetenskapen inte var enig om deras nytta. Hobbyuppfinnare utvecklade specialfilter och hjälpte till att göra sådana munskydd mer användbara.
Kommer att doneras till Europeiska historiens hus i Bryssel.
Pandemic Soundscapes
How did Europe sound during the coronavirus pandemic? What connects the lockdown experience across the continent? This sound composition created by Mara Maracinescu features 21 distinct recordings from 17 European countries, made between March and May 2020 during the first European COVID-19 lockdown.
The main purpose of the research and resulting composition was to trace the impact of the lockdown on European soundscapes: new rituals or types of gathering that appeared; changes in the ambient soundscape, due to lower traffic, or the amplified presence of the State’s voice, for example through loudspeakers.