Marmorhuvud av kejsar Geta som vandaliserats med en mejsel sedan damnatio memoraie förkunnats - Romarriket, ca år 200 e.Kr.

Den romerske kejsaren hade intresse av att kombinera religionen med den politiska makten, för den största äran vid kröningen var att bli gudomlig och odödlig. Den yttersta bestraffningen däremot var att skrivas ut ur historien med tvång. I den moderna eran myntades begreppet damnatio memoriae för att beskriva denna företeelse. De fördömda raderades ur alla offentliga register, deras testamenten ogiltigförklarades och alla deras avbilder förstördes. Om vi tar Geta som exempel: han mördades på order av sin bror och medkejsare Caracalla, och att bara nämna hans namn belades med dödsstraff.