Back to top

ÅTERUPPBYGGNAD AV EN DELAD KONTINENT

Efter 1945 ligger Europa i ruiner, har förlorat sin makt och är uppdelat mellan två motståndare på global nivå: USA och Sovjetunionen.

Några västeuropeiska länder, som förenades genom sin fruktan för kommunismen, inledde vägen mot samarbete på övernationell nivå för att tämja nationalismen och avvärja risken för krig.

I östra Europa innebar däremot befrielsen för många att nazisternas tyranni avlöstes av kommunistisk diktatur under sovjetisk kontroll.

Entrance to fourth floor

EUROPA ÅTERUPPBYGGS

1945 – Europa ligger i ruiner, dess befolkning saknar mat, bränsle och bostäder. Behovet av överlevnadsstrategier är desperat, och krigsransoneringen fortsätter så att åtminstone de grundläggande behoven kan tillgodoses. Miljontals människor är på flykt, i exil eller fördrivna från sina hem; alla söker de en säker hamn. Europa är starkt beroende av hjälp utifrån.

KALLA KRIGET

Atombomberna över Japan 1945 bekräftade USA:s roll som ny global stormakt. 1949 skulle Sovjetunionen uppnå samma status genom att utveckla sin egen atombomb. Mellan 1945 och 1949 öppnades en klyfta mellan de forna allierade, som hamnade på var sin sida i varje internationell fråga – på den ena sidan USA, Storbritannien och Frankrike, på den andra Sovjetunionen.

VÄLFÄRDSSTATEN BYGGS UPP

Under 1950- och 1960-talen förbättrades livsvillkoren ordentligt för de flesta i hela Europa. Ekonomisk tillväxt och införandet av välfärdsstaten medförde bättre bostäder, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster.

I Västeuropa skedde den offentliga planeringen parallellt med återuppbyggnaden av den privata sektorn. Inom den kommunistiska sfären kontrollerade planekonomierna alla nationella tillgångar och ingrep godtyckligt i medborgarnas dagliga liv. Skillnaderna mellan marknadsekonomierna och de statligt styrda ekonomierna var tydliga.

MILSTOLPAR I DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN I

Sovjetunionens kontroll över Östeuropa och dödläget mellan Sovjet och USA efter andra världskriget gav upphov till två nya begrepp: ”järnridån” och ”kalla kriget”. Med amerikanskt stöd förbättrades villkoren för närmare samarbete i Västeuropa.

MINNET AV FÖRINTELSEN

Med tystnad, förnekelse, undertryckande – på det sättet hanterades Förintelsen eller Shoah, som den kallas på hebreiska, under efterkrigstiden.

Nationer som desperat behövde återupprätta sin självkänsla sköt bort känslor av skuld och medskyldighet, och frossade i egna minnen av lidanden och prövningar.  Kalla krigets nya verklighet gjorde det lättare att bortse från missgrepp i det förgångna.

Men att erkänna detta oerhörda brott mot mänskligheten är i dag centralt i diskussionerna om ett gemensamt europeiskt minne.