Back to top

GAMLA ÖVERTYGELSER RUBBAS

Global recession och snabbt stigande energipriser – Europas uppsving efter kriget upphör tvärt under 70-talet. Nya sociala rörelser utmanar den etablerade politiska ordningen.

Mitt under den ekonomiska och sociala förvirringen fortsatte Europeiska gemenskapen att utvidga den inre marknaden. Grekland, Portugal och Spanien, som alla hade skakat av sig diktaturens ok, blev nya medlemsstater.

Kommunistländerna var sönderslitna av strukturproblem och befann sig på nedgång, och 1989, två hundra år efter franska revolutionen, föll dessa regimer genom i stort sett fredliga revolutioner.

Slutet på kalla kriget gav Europas länder möjlighet att gradvis närma sig varandra genom tätare samarbete. De före detta kommunistländerna började förhandla om att bli medlemmar i Europeiska unionen, vilket fördubblade antalet medlemsstater. Länderna kom överens om att successivt överlämna alltmer av sitt beslutsfattande för att skapa övernationell effektivitet.

Även om finanskrisen och eurokrisen 2008 har visat hur nära sammanbunden Europeiska unionen är, visar dessa problem också på brister. De sätter den europeiska solidariteten på prov.

Entrance to fifth floor - Shattering Certainties

EFTERKRIGSBOOMEN UPPHÖR

1973 sköt oljekostnaderna i höjden med 70 % sedan arabiska producentländer i oljekartellen Opec fyrdubblat sina priser. I kölvattnet följde en global energikris och ekonomisk lågkonjunktur, som innebar slutet för Europas ekonomiska boom.

Västeuropas tro på obegränsad tillväxt krossades och traditionella industrier som stålproduktion och gruvdrift gick tillbaka, samtidigt som nya teknologiska och ekonomiska sektorer växte fram. Länderna i väst var nu tvungna att hantera den krassa verkligheten med låg tillväxt, inflation och massarbetslöshet.

DEMOKRATISERING I VÄSTEUROPA

En ny generation, inspirerad av studentrevolterna i slutet av 60-talet, ville se förändringar och var beredd att kämpa för dem. Trötta på förlegade attityder och handlingsmönster som hade hängt med i årtionden krävde nu människor fler individuella rättigheter och möjligheter till politiskt deltagande.

Grekland, Spanien och Portugal såg sina diktaturer falla 1974 och 1975. Även om händelseförloppet skilde sig åt från land till land konfronterades alla tre med politisk instabilitet, ekonomisk kris och ett smärtfyllt historiskt arv på sin väg mot demokrati. De skulle så småningom bli medlemmar i Europeiska gemenskapen.

KOMMUNISMEN UNDER HÅRT TRYCK

Diskrepansen mellan den kommunistiska propagandan och den verklighet folket levde i blev allt mer uppenbar på 70- och 80-talen. Den tidigare snabba tillväxten ersattes av ekonomisk stagnation, och länderna tärdes av skulder.

Livsmedelsbristen, den konstanta övervakningen, censuren och restriktionerna och även förbudet mot att resa utanför kommunistblocket hade mot slutet av 1980-talet byggt upp så mycket frustration och spänningar bland människor i dessa länder att det ibland inte gick att uthärda. All denna frustration var en bidragande orsak till kommunismens slutliga fall 1989.

MILSTOLPAR I DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN II

Förbindelserna mellan väst- och östblocken började tina upp. 1975 träffades 35 länder, däribland USA och Sovjetunionen, i Helsingfors för att delta i konferensen om säkerhet och samarbete i Europa.

Undertecknarna av Helsingforsöverenskommelsen kom överens om att respektera de mänskliga rättigheterna och lovade att samarbeta utifrån principen om att inte blanda sig i andra staters inre angelägenheter. Europeiska gemenskapen lyckades få med garantier om de mänskliga rättigheterna, som kom att bli ett redskap som dissidenter använde sig av mot kommunistregimerna.

Vad är den inre marknaden för något? Det är ett sammanhållet ekonomiskt område där människor, pengar, varor och tjänster kan röra sig fritt. En inre europeisk marknad hade varit ett av Europeiska gemenskapens huvudmål redan från dess grundande.

EUROPAS KARTA RITAS OM

Europas karta ritades om igen efter 1989 med nya nationer och gamla gränser som drogs om.

Ett återförenat Tyskland uppstod 1990 under fredliga former och internationell övervakning. Samma sak kan dock inte sägas om före detta Jugoslavien, där etniska, religiösa och kulturella skillnader ledde till brutala inbördeskrig och etnisk rensning.

MILSTOLPAR I DEN EUROPEISKA INTEGRATIONEN III

Vare sig de gillar det eller inte, européernas sätt att leva liknar varandra allt mer, trots att deras olika kulturella identiteter fortfarande är starka. Öppna gränser, ökad rörlighet, bättre kommunikationer, gemensamma lagar och en enda valuta har alla bidragit till detta. Man skulle kunna kalla det för en ”europeisering”.

Europeiska unionen har aldrig varit så politiskt enad som den är nu, men inåt sett är den fortfarande mycket mångfasetterad. Vad bär framtiden i sitt sköte? Kommer Europa att fortsätta att integreras? Eller kommer Europa att fragmenteras igen? Kommer dess ursprungliga tankar – om fred och de fyra friheterna – att överleva på sikt?

GEMENSAMMA OCH SKILDA EUROPEISKA MINNEN

Mycket har förändrats i Europa under de senaste 25 åren sedan kommunismens sammanbrott. Arkiv och handlingar som tidigare inte var offentliga har öppnats och gjorts tillgängliga, och avslöjar vilka erfarenheter och minnen de människor som förtrycktes hade. Detta har lett till en banbrytande förändring i tolkningen av historien.

Monument, minnesmärken, gatunamn, museer, ja till och med skolböcker har varit och fortsätter att vara omstridda delar av minnesprocessen eller glömskeprocessen. Frågan vad ett gemensamt europeiskt minne är blir relevant på nytt.