Rastlös Ungdom
Att växa upp i europa, från 1945 till i dag
(UTSTÄLLNINGEN AVSLUTADES 2020)
Under de senaste 70 åren har unga i Europa gått från att vara en grupp som drabbades av historien till att bli dem som faktiskt skriver historia. Den här utställningen skildrar fyra generationer unga som var och en växte upp vid avgörande tidpunkter i den europeiska historien: sent 1940-tal, 1960-tal, 1980-tal och 2000-tal. Den visar hur dessa ungdomar upplevde sin uppväxt – från utbildning och jobb till hur de formade sin identitet och fann kärleken.
Sådana erfarenheter påverkas självklart också av rådande politik, samhällsklimat, kultur och ekonomi. Att vara ung i ett välmående och fritt samhälle skiljer sig avsevärt från att växa upp under fattigdom eller politiskt förtryck.
Över hela Europa valde unga att bryta med sina föräldrars värderingar och betraktade sig i stället som en särskild generation – ”min generation”. De skapade sin egen kultur med egna värderingar – värderingar som ungdomarna var redo att kämpa och till och med dö för.
Men även om utställningen handlar om ungdomar är den inte bara till för dem. Alla har vi en gång varit unga, och även om den tiden tynar bort tappar vi sällan helt bort den.
Videogalleri 1 – Historierna bakom föremålen
En bild säger mer än tusen ord. Upptäck hur den nederländske soldaten Flip Peeters skildrade sina upplevelser i kolonialkriget mot indonesisk självständighet (1948–1950) genom grafiska illustrationer i brev och i sin dagbok. Dagboken utställd på vår tillfälliga utställning Rastlös ungdom.
Juan Busquets gick med i Maquis, den väpnade motståndsrörelsen mot Francos regim, vid 21 års ålder. Här förklarar han historien bakom den handgjorda speldosa som han lånat ut till vår tillfälliga utställning ”Rastlös ungdom”.
Videogalleri 2 – Historierna bakom föremålen
Europas tysta generation?
Andra världskriget hade traumatiserat ungdomar och deras familjer svårt. Nära och kära var borta eller hade separerats från varandra, vardagslivets infrastruktur låg i spillror. Trots nöd och umbäranden försökte de unga gå vidare med sina liv. Bröllopsklänningar av fallskärmssilke och bröllopstårtor av papp symboliserar försöken att skapa en känsla av stabilitet och normalitet.
Dessvärre innebar krigsslutet inte alltid ett slut på våldet eller fred för alla. Strider i form av krig och oppositionsrörelser fortsatte i många länder. I stället för att få njuta av sin efterlängtade frihet drabbades ungdomar på nytt av våld och hårda straff. I de nya kommunistländerna i Östeuropa gick ungdomar med i olika motståndsrörelser, både fredliga och väpnade.
Han bar sågen på ryggen under en plötslig räd. Kokk blev träffad, men sågen stoppade kulan och han klarade sig oskadd. Men 1949 deporterades Kokk till Sibirien, där han senare dog.
Direkt efter kriget fanns det fortfarande ingen specifik ungdomskultur i Europa. Men nya ungdomskulturer började växa fram under påverkan från USA och lockade stora skaror europeiska ungdomar som ville uttrycka sin individualitet och sitt motstånd mot samhällets likriktning. Olika subkulturer dök upp i snart sagt varje land: Teddy Boys och Rockers i Storbritannien, Blousons noirs i Frankrike, Teppisti i Italien, Nozem i Nederländerna, Halbstarken i Tyskland, Bikinarze i Polen, Jampecok i Ungern, Malagambisti i Rumänien, Potápky eller Páskové i Tjeckoslovakien och Stiljagi i Sovjetunionen.
Myndigheterna i öst och väst oroades av ungdomens framväxande subkulturer. De styrande och polisen såg alltmer dessa unga människor som huliganer och ungdomsbrottslingar och trakasserade dem på grund av deras utseende.
Europas ungdomar och ungdomsrörelser uttryckte en önskan om fred, som bara skulle kunna uppnås om de agerade över nationsgränserna. Ungdomen framställdes som vacker, stark och – med fredssymboler – internationellt enad i kampen för frihet. Internationella ungdomsläger och ungdomsmöten organiserades över hela Europa som ett sätt att skapa försoning efter kriget.
Det här skulle komma att ändras av det kalla kriget, när Sovjetunionen tog kontrollen över Östeuropa, isolerade det och ströp ett omfattande internationellt utbyte. Ungdom och ungdomar blev ett viktigt vapen i propagandakriget mellan öst och väst.
Den revolutionära generationen
Mellan hopp och förtvivlan
Den höga ungdomsarbetslösheten fick många att studera längre och vänta med att stadga sig. Frustrationen växte också i Östeuropa, där de unga såg få möjligheter att ta sig fram i det illa fungerande kommunistsystemet. En vanlig refräng började höras i ungdomsmusiken: ”Ingen framtid”. Ekonomisk, kulturell och politisk stagnation inspirerade nya genrer och subkulturer. Punken till exempel, som genom att chocka och väcka anstöt kritiserade det moderna samhället och levnadssättet i hela Europa.
1980/81 bröt en våg av gatuprotester, husockupationer och våldsamma sammandrabbningar med polisen ut. Ungdomar var missnöjda med det rådande systemet men kunde inte hitta något alternativ.
Arbetslöshet och etniska och religiösa motsättningar ledde också till blodiga sammandrabbningar, ofta med ungdomar inblandade.
I öst var ungdomen mer upptagen av fred, frihet och mänskliga rättigheter. Den skulle komma att spela en viktig roll i rörelsen för reformer och självbestämmande.
I början av 1980-talet tycktes den sexuella revolutionens löften vara på väg att infrias. Preventivmedel blev alltmer tillgängliga, och kvinnor fick större kontroll över beslut som rörde deras egna kroppar. Unga européer började med sex tidigare och innan de gifte sig. Tillfälligt sex var mer accepterat bland unga män och kvinnor. Homosexualitet blev synligare. Sexuella relationer sågs som något okomplicerat. Så kom aids – och vände upp och ner på människors liv och inställningen till sexualitet
Yuppier (från engelskans Young Urban Professionals) var ”vinnarna” i 80-talets ekonomiska uppgång och skyltade gärna med sin framgång i alla delar av livet. Musikvideon, extremt visuell och kommersiell, speglade ungdomskulturens tilltagande internationalisering och bildmedvetenhet. I början av 90-talet blev det allt vanligare att ungdomar flyttade för att studera eller jobba. Tillsammans med ökat välstånd och slutet på den politiska delningen skapade detta en bild av Europas unga som både kosmopolitiska och utåtblickande.